Så fungerar solenergi och vad den ger

Solenergi är energin i solens strålning, som kan bli el i solceller och värme i solfångare. En vågrät yta i Lund får i medel cirka 1 024 kWh solenergi per kvadratmeter och år mot cirka 803 kWh i Kiruna, enligt vår beräkning ur SMHI:s mätningar. Solkraften gav 4 430 GWh el i Sverige 2025, alltså drygt 4,4 miljarder kWh. Det är knappt 3 procent av elproduktionen. Här går vi igenom vad solenergin ger och vad det betyder för ditt tak.

Uppdaterad november 2026

Snabbsvar

• Solenergi är solens strålning, som blir el i solceller och värme i solfångare.
• Solkraften gav knappt 3 procent av Sveriges el 2025.
• Anläggningar under 20 kW, i praktiken mest villor, hade 54 procent av solcellseffekten i slutet av 2025.
• Svenska kraftnät räknar med att solkraften inte bidrar vid vinterns förbrukningstopp, som i regel inträffar när det är mörkt.

Vad solenergi är

Solenergi är den energi som solen strålar ut mot jorden. Ovanför atmosfären träffas en kvadratmeter som är vänd rakt mot solen av cirka 1 360 watt (W) solstrålning, enligt NASA. Av den solstrålning som når jorden tas cirka 48 procent upp av markytan, räknat som ett medel för hela jorden. Resten reflekteras ut i rymden eller tas upp av atmosfären.

I Sverige mäter SMHI solenergin som globalstrålning. Det är den solstrålning som når en vågrät yta, både direkt från solen och efter att ha spridits i atmosfären. En molnfri sommardag når globalstrålningen som mest cirka 900 W per kvadratmeter, skriver SMHI. Watt anger hur stark strålningen är i ett visst ögonblick. Hur mycket solenergi en yta får under ett helt år anges istället i kWh per kvadratmeter.

Hur solenergi blir el och värme

Solenergi kan tas till vara som el, som värme eller som båda på en gång. I en solcell omvandlas energin i solljuset direkt till likström. En växelriktare gör sedan om likströmmen till växelström som huset kan använda. I vår artikel om hur solceller fungerar följer vi elen från panelen till uttaget.

En solfångare tar istället vara på solenergin som värme. I vår artikel om solceller eller solfångare jämför vi dem för villans el och varmvatten. Solen värmer en vätska i solfångaren som pumpas vidare till en ackumulatortank, alltså en tank där värmen samlas. Värmen kan lagras där i upp till några dagar, beroende på hur tanken är utformad. För att värma huset krävs ett vattenburet värmesystem. Hybridpaneler, så kallade PVT, ger både el och värme.

Termisk solkraft är ett annat sätt att göra el av solenergi. Speglar koncentrerar solljuset mot en mottagare och värmen kan driva en turbin som gör el, enligt det amerikanska energidepartementet.

Solel och solvärme ger olika mycket energi per kvadratmeter. Hur du kan värma poolen med solceller tar vi upp i en egen artikel. Energimyndigheten räknade 2016 med omkring 400 kWh värme per kvadratmeter solfångare och år, medan solceller ger cirka 100 till 220 kWh el per kvadratmeter och år enligt vår beräkning på myndighetens tal. Talen går inte att jämföra rakt av, eftersom el har fler användningsområden än värme. Redan 2016 konstaterade myndigheten också att solceller i kombination med värmepumpar hade minskat investeringarna i solfångare.

Hur mycket sol Sverige får

Solenergin som når Sverige är i allmänhet mindre ju längre norrut du kommer. Vi har räknat ut medelvärdena för 1991 till 2020 ur SMHI:s öppna mätdata. En vågrät yta i Lund fick cirka 1 024 kWh per kvadratmeter och år, Stockholm cirka 989 kWh och Kiruna cirka 803 kWh. Kiruna fick alltså cirka 22 procent mindre solenergi än Lund, eftersom solen oftast står lägre i norr. Södra Sverige har ungefär lika mycket solinstrålning som norra Tyskland.

Sommaren står för det mesta av den solenergi ett år ger. I samma data får en vågrät yta i Stockholm cirka 180 kWh per kvadratmeter i juni och cirka 6 kWh i december, som medel för 2011 till 2025. Under vinterhalvåret är dagarna korta och solen står lågt. Därför avgörs årsvärdet till stor del av sommaren, skriver SMHI.

SMHI:s mätningar av den årliga solinstrålningen visar att solenergin som når Sverige har ökat med omkring tio procent sedan mitten av 1980-talet. Ökningen beror delvis på bättre luftkvalitet och delvis på väder med mindre moln under sommarhalvåret. Mot slutet av seklet bedömer SMHI att solinstrålningen mest sannolikt minskar svagt, med några procent.

Solenergin mot en vågrät yta är ett annat mått än vad solpaneler producerar, bland annat eftersom panelerna lutar mot solen. I vår artikel om hur mycket el solceller producerar per år visar vi att produktionen per installerad kilowatt skiljer mindre mellan norr och söder än solinstrålningen gör.

Hur mycket el solkraften ger i Sverige

Elproduktionen från solenergi har vuxit snabbt i Sverige. Solkraften gav 1 035 GWh el 2020 och 4 430 GWh 2025. En GWh, gigawattimme, är en miljon kWh. Talen från 2022 räknas på ett nytt sätt av SCB, med både el som matats in på nätet och el som ägarna använt själva. Sedan dess har solkraften mer än fördubblats, från 1 963 GWh.

Solenergin står fortfarande för en liten del av elen. De 4 430 GWh motsvarar cirka 2,6 till 2,7 procent av Sveriges elproduktion 2025, beroende på hur totalen räknas. Andelen är vår egen beräkning ur den officiella elstatistiken. Hur solcellerna fördelar sig på antal anläggningar, regioner och elområden visar vi i vår artikel om solceller i Sverige.

Solkraften ger mest el på sommaren. April till september stod för cirka 79 procent av årets solel 2025, enligt vår beräkning ur SCB:s månadsstatistik. Samma beräkning ger att cirka 5,9 procent av elproduktionen kom från solkraften i juni och cirka 0,2 procent i december. För dig som har solceller betyder det att det mesta av solenergin tas till vara på sommaren, när elpriset kan vara lågt de timmar solkraften producerar mycket. I vår artikel om solceller på vintern går vi igenom vad mörkret betyder för produktionen.

Små och stora solcellsanläggningar

Solenergin i Sverige kommer från anläggningar av mycket olika storlek. Energimyndigheten redovisar dem efter effekt och inte efter om de sitter på tak eller på mark. Effekt är hur mycket el en anläggning som mest kan ge i ett visst ögonblick. Den mäts i kilowatt (kW) eller megawatt (MW), där 1 MW är 1 000 kW. I slutet av 2025 hade anläggningarna under 20 kW, i praktiken mest villor, 54 procent av den installerade effekten och 90 procent av antalet. Andelarna har vi räknat fram ur Energimyndighetens statistik.

Anläggningarna mellan 20 kW och 1 MW hade cirka 33 procent av effekten och de 178 anläggningarna över 1 MW cirka 12 procent, i samma beräkning. Energimyndigheten talar om solcellsparker men anger ingen gräns i MW för när en anläggning räknas som park. Hur villamarknaden och de stora anläggningarna har utvecklats visar vi i vår artikel om utbyggnaden av solceller i Sverige.

Solenergi i världen

Solenergi är i dag en av världens stora elkällor. Enligt Embers genomgång av världens el, Global Electricity Review från april 2026, stod solkraften för 8,7 procent av elproduktionen 2025. Det var nästan lika mycket som kärnkraften med 8,9 procent. Samma år gick solkraften förbi vindkraften för första gången. Solelen ökade med 30 procent på ett år, till 2 778 TWh. En TWh, terawattimme, är en miljard kWh.

Det internationella forskningssamarbetet IEA PVPS följer solenergins utbyggnad i installerad effekt och räknar med att världens solceller närmade sig 3 000 GW i slutet av 2025, där 1 GW är 1 000 MW. Under året tillkom omkring 600 till 700 GW. Kina stod för cirka 60 procent av den nya effekten.

Solelens utsläpp över livscykeln

Solcellernas största miljöpåverkan uppstår när panelerna tillverkas. Majoriteten av världens solceller tillverkas i Kina, där en stor del av energin i tillverkningen är fossil, skriver Energimyndigheten. I vår artikel om solcellers miljöpåverkan och återvinning går vi igenom tillverkningen och hur panelerna återvinns.

Livscykelutsläppen från solenergi räknas i gram koldioxidekvivalenter per kWh el, alltså växthusgaser omräknade till koldioxid. Enligt IEA PVPS ger solel från en europeisk villaanläggning med monokristallina paneler 35,8 g per kWh över hela livscykeln, medan fossila kraftverk kan släppa ut upp till 1 kg koldioxid per kWh. IPCC:s äldre sammanställning från 2014 visar samma storleksordning, med 41 g för solel på tak och 820 g för kolkraft. Gramtalen för solel beror på var och hur panelerna har tillverkats.

Efter ungefär två till tre år har en solcellsanläggning i Sverige producerat lika mycket energi som gick åt för att tillverka, transportera och driva den, enligt Energimyndigheten. Den tiden brukar kallas energiåterbetalningstid. IEA PVPS kommer fram till cirka ett år för en vanlig villaanläggning i Europa, men räknar då bara energin från icke förnybara källor. Skillnaden mellan talen beror på hur de räknas.

När solenergin inte räcker till

Solenergin ger minst när elsystemet är som mest ansträngt. I sin kraftbalansrapport våren 2026 räknar Svenska kraftnät med att solkraften har 0 procent tillgänglighet vid vinterns förbrukningstopp, alltså att den inte bidrar alls. Den timmen inträffar i regel när det är mörkt. Vid sommarens förbrukningstopp räknar myndigheten med att 9 procent av solkraftens installerade effekt finns tillgänglig, samma andel som för vindkraften.

På sommaren kan solkraften istället påverka elpriset de timmar mitt på dagen då solinstrålningen är hög, skriver Svenska kraftnät. Låga elpriser kan inträffa på sommaren när elanvändningen är låg och solkraften producerar mycket. Med mer sol- och vindkraft blir det viktigare att produktion och förbrukning kan anpassas efter varandra. För en villa är frågan densamma i liten skala, alltså när på dygnet solenergin används och om den kan lagras.

Solenergi kan också lagras, men på olika sätt för el och värme. Solvärme kan sparas i ackumulatortanken i upp till några dagar, beroende på hur tanken är utformad. Solel kan lagras i ett batteri. På vår sida om solceller med batteri går vi igenom hur ett batteri lagrar solelen. Vad solenergins begränsningar betyder för en villa går vi igenom i vår artikel om fördelar och nackdelar med solceller.

Vad solenergi kan ge ditt hus

För ditt hus är det taket som avgör hur mycket av solenergin du kan ta vara på. Enligt Energimyndigheten ger 1 kW solceller runt 800 till 1 100 kWh el per år i söderläge med 30 till 50 graders lutning och utan skugga. En anläggning på 1 kW tar ungefär 5 till 8 kvadratmeter av taket. I vår artikel om hur takets lutning och väderstreck påverkar solceller visar vi hur taket påverkar produktionen. Vad en anläggning på 10 kW brukar ge på ett vanligt villatak visar vi i vår artikel om hur mycket el solceller producerar per år.

Hur mycket av solenergin som blir el beror också på installatörens arbete. Därför granskar vi på Nordsolen installatörerna innan de blir erbjudna att kontakta dig. Vi kontrollerar bland annat registreringen hos Elsäkerhetsverket, ekonomin och vilka garantier och serviceåtaganden bolaget har. Offerterna är kostnadsfria och du kan tacka nej till alla. Här kan du jämföra offerter på solceller eller läsa om vad solceller kostar.

Källor

• SMHI, Solstrålning i Sverige, hämtad 2026-11-05
• SMHI, Solstrålning i Sverige sedan 1983, hämtad 2026-11-05
• SMHI, Klimatindikator Solinstrålning, hämtad 2026-11-05
• SMHI, öppna data för globalstrålning, hämtad 2026-11-05
• NASA Earth Observatory, Climate and Earth’s Energy Budget, hämtad 2026-11-05
• SCB, Tillförsel av el-energi efter produktionsslag, med tabellnot om skattningen 2011 till 2021, hämtad 2026-11-05
• SCB, Elförsörjning månadsvis, hämtad 2026-11-05
• Energimyndigheten, Det här ingår i en solcellsanläggning, hämtad 2026-11-05
• Energimyndigheten, Välj en anläggning som passar dina behov, hämtad 2026-11-05
• Energimyndigheten, Så undersöker du förutsättningarna, hämtad 2026-11-05
• Energimyndigheten, Solenergi, hämtad 2026-11-05
• Energimyndigheten, Nätanslutna solcellsanläggningar, hämtad 2026-11-05
• Energimyndigheten, Tillstånd för solcellspark, hämtad 2026-11-05
• Energimyndigheten, Solcellers miljöpåverkan och återvinning, hämtad 2026-11-05
• Energimyndigheten, Uppföljning av utvecklingen för investeringar i solenergi, ER 2016:31, hämtad 2026-11-05
• Energimyndigheten, Solvärme i Sverige, ER 2021:32, hämtad 2026-11-05
• Svenska kraftnät, Kraftbalansen på den svenska elmarknaden, vårrapport 2026, hämtad 2026-11-05
• U.S. Department of Energy, Concentrating Solar-Thermal Power Basics, hämtad 2026-11-05
• Ember, World, Global Electricity Review 2026, hämtad 2026-11-05
• Ember, Global Electricity Review 2026, 2025 in review, hämtad 2026-11-05
• IEA PVPS, Snapshot of Global PV Markets 2026, hämtad 2026-11-05
• IEA PVPS Task 12, Environmental Life Cycle Assessment of Electricity from PV Systems, 2023 data update, hämtad 2026-11-05
• IPCC, Fifth Assessment Report, Working Group III, Annex III, 2014, hämtad 2026-11-05