Solceller på vintern

Solceller på vintern ger nästan ingenting, och det är sant. November till januari står för cirka 3 procent av årets produktion. Det spelar samtidigt mindre roll än det låter, eftersom en solcellsanläggning räknas på hela året och inte på januari. Här får du talen för vintern, varför kyla är bra och mörker är problemet, vad som händer med snön och varför norra Sverige ger lika mycket el per installerad kilowatt som mellersta.

Snabbsvar

• November till januari ger cirka 3 procent av årets solel. April till september ger 79 procent.
• Kyla höjer panelernas verkningsgrad. Det är mörkret som begränsar, inte kylan.
• Snö skadar inte panelerna, och brantare tak låter den glida av.
• Luleå ger lika mycket el per installerad kilowatt och år som Uppsala.

Så lite ger solceller på vintern

Solceller på vintern ger en liten del av årets el, och talen från SCB visar hur liten. Enligt preliminär statistik för 2025 producerades 79 procent av Sveriges solel från april till september. November till januari stod för cirka 3 procent. Februari, mars och oktober delar på resten, och mars är redan en stor månad.

Så ser det ut överallt i landet. Vintern ger lite el i Skåne också, eftersom det är dagsljuset som saknas och inte solen som sådan. En solcellsanläggning som värmer huset i januari finns därför inte. Det är bra att veta innan du räknar på vad anläggningen ska göra för ditt hus.

Därför räknar man på året, inte på januari

Ekonomin i solceller räknas på årsproduktionen, och därför fäller vinterns 3 procent inte kalkylen. Ett bra villatak ger cirka 850 till 1 000 kWh per installerad kilowatt och år, och nästan allt kommer under sommarhalvåret. Det är den summan som ersätter köpt el, och det är den som ska stå i installatörens prognos. I vår artikel om hur mycket el solceller ger per år visar vi hur du granskar prognosen.

Solceller ersätter alltså inte vinterelvärme. Vad de gör är att sänka årets elkostnad kraftigt och göra sommarhalvåret nära självförsörjande. I vår artikel om återbetalningstid för solceller visar vi hur lång tid det tar innan det har betalat anläggningen, och vilka förutsättningar beräkningen bygger på.

Kyla är bra, mörker är problemet

Kyla är bra för solceller, tvärtemot vad många tror. Panelernas effekt sjunker med cirka 0,29 procent per grad över 25 graders celltemperatur enligt ett typiskt datablad från 2025, och den stiger när det är kallt. En klar och kall vårdag i mars är därför en av årets bättre produktionsdagar. Solceller behöver ljus, inte värme.

Det som begränsar solceller på vintern är mörkret. Dagarna är korta och solen står lågt, så mängden ljus som når panelerna är liten oavsett temperatur. Mulet väder ger el, men betydligt mindre än en klar dag. Det är alltså inte kylan som gör december dålig, utan att december har så få ljusa timmar.

Snö på panelerna

Snö på solceller är mindre dramatiskt än det ser ut, och panelerna tar inte skada. I Energimyndighetens modultest 2014 till 2015 skadade snö och is inga moduler. Ett tak med brantare lutning låter snön glida av lättare, enligt Energimyndigheten. När solen kommer åt panelerna smälter snön ofta undan av sig själv, eftersom panelerna blir varmare än luften.

Hur mycket produktion snön kostar under ett år går inte att säga generellt, så vi anger inget tal för det. Det beror på hur mycket det snöar, hur brant taket är och när snön kommer. Under de månader då snön ligger produceras hur som helst bara några procent av årets el, så förlusten i kronor är liten.

Gå inte upp på ett snöigt tak för panelernas skull. Solcellerna behöver normalt ingen rengöring enligt Energimyndigheten, och en människa på ett halt tak är en större risk än några dagars förlorad produktion. I vår artikel om taklutning och väderstreck för solceller förklarar vi vad lutningen betyder för snön och för produktionen.

Solceller i norra Sverige

Solceller fungerar i norra Sverige, och årsproduktionen per installerad kilowatt är i nivå med mellersta Sverige. Energimyndighetens simuleringar ger 998 kWh per kW i Luleå och 1 006 i Uppsala. Skillnaden är under en procent. Det som skiljer norr från söder är snön och elpriset, inte solen. Sommarens långa ljusa dagar i norr kompenserar för vinterns mörker.

Solinstrålningen i Sverige har dessutom ökat cirka 10 procent per decennium sedan mitten av 1980-talet enligt SMHI. Det gör inte vintern ljusare, men det gör året bättre än det var när många av föreställningarna om solceller i Sverige bildades. I vår artikel om hur mycket el solceller ger per år finns hela bilden av produktionen per landsdel.

Batteri för vintern är fel skäl

Ett solcellsbatteri löser inte vintern, och det är bra att veta före köpet. I Energimyndighetens långtidstest fanns inget överskott att lagra från november till januari. Solcellerna ger då så lite att huset använder allt direkt, och batteriet står tomt. Full självförsörjning kräver enligt Energimyndigheten väldigt stor lagringskapacitet och blir mycket kostsamt.

Batteriet flyttar solel inom dygnet, från dagens överskott till kvällens förbrukning, och det gör det under sommarhalvåret. Det kan vara ett gott skäl att köpa batteri, men vintern är inte det. I vår artikel om när ett solcellsbatteri lönar sig visar vi hur du räknar.

Myterna, en i taget

Myterna om solceller på vintern är få men sega. Här ställer vi dem mot vad som faktiskt är belagt.

En installatör som räknar rätt räknar på året och visar hur produktionen fördelas över det. Vi på Nordsolen visar vad installatörerna har räknat på, så att du kan jämföra. Här kan du läsa om hur du jämför offerter på solceller eller begära offert för ditt hus.

Källor

• SCB, preliminär statistik över solelproduktion per månad 2025, hämtad 2026-09-13
• Energimyndigheten, Solelportalen, om produktion, snö, underhåll, långtidstest och modultest 2014 till 2015, hämtad 2026-09-13
• Energimyndigheten, simuleringar av produktion per ort, via Solelportalen, hämtad 2026-09-13
• SMHI, solinstrålningens utveckling sedan 1980-talet, via Energimyndigheten
• Datablad för villamoduler 2025, temperaturkoefficient, sammanställda september 2026