Kablar, säkringar och brytare i en solcellsanläggning

En solcellsanläggning har kablar, brytare och säkringar på två sidor om växelriktaren. På likströmssidan kopplas panelerna ihop med kontaktdon. Solcellskabeln leder sedan elen till en DC-brytare. På växelströmssidan sitter brytare och säkringar mellan växelriktaren och husets elcentral. Allt elarbete på båda sidorna ska göras av ett elinstallationsföretag som är registrerat hos Elsäkerhetsverket. Här går vi igenom vad delarna gör och vilka krav som gäller. Vi visar också vad som orsakar bränder och vad du själv kan kontrollera.

Uppdaterad november 2026

Snabbsvar

• Likströmssidan har solcellskabel, kontaktdon och en DC-brytare som kopplar bort panelerna från växelriktaren.
• Växelströmssidan har enligt Energimyndighetens checklista en låsbar brytare, ett överströmsskydd för växelriktarens kabel och en huvudbrytare.
• Panelerna ger spänning så länge det är ljust, även när DC-brytaren är frånslagen.
• Själv kontrollerar du larmen på växelriktaren, de kablar som syns från marken och att inget vatten tränger in i en brytare.

Vad som sitter mellan panelerna och elcentralen

Solcellsanläggningens elkomponenter delas upp efter vilken sida av växelriktaren de sitter på. Panelerna ger likström, som förkortas DC. Växelriktaren gör om den till växelström, AC, som husets apparater använder. Säkerhetsbrytare sitter på båda sidor om växelriktaren. Säkringarna och brytarna installeras av solcellsinstallatörens elektriker. I vår artikel om hur solceller fungerar följer vi elen från taket till uttaget.

Många av kraven nedan kommer från Energimyndighetens mall för installationsavtal och checklista för slutbesiktning, alltså kontrollen av den färdiga anläggningen. De är inte lag, men de bygger delvis på regelverket. Bifogar du mallen till ditt avtal med installatören gäller kraven för just din anläggning. Mallen räknar bland annat upp växelriktare, DC- och AC-brytare, kablage och kanalisation, alltså de rör och kanaler som kablarna dras i.

Solcellskabeln och kontaktdonen på taket

Solcellskabeln går från panelerna till växelriktaren. En del av elen går förlorad i kablarna. Energimyndighetens avtalsmall anger en dubbelisolerad specialkabel för solcellssystem av typen H1Z2Z2-K och högst 2 procent spänningsfall mellan panelen och växelriktaren. Spänningsfallet är den del av spänningen som försvinner på vägen. Kablar och kontakter ska också ligga på skenor eller i kanalisation. Under panelerna får inga kablar hänga löst.

Panelerna kopplas ihop med kontaktdon som kallas snabbkopplingsdon, ofta MC4. Varje par består av en hane och en hona. Att koppla ihop färdigmonterade snabbkopplingsdon räknas som elinstallationsarbete, så det gör elektrikern och inte du.

Snabbkopplingsdonen kopplar ihop panelerna i strängar. En sträng är en rad paneler som är kopplade efter varandra. Enligt Energimyndighetens avtalsmall och checklista ska hane och hona i varje par vara av samma typ från samma tillverkare. Plus- och minuskabeln ska dras tillsammans. I vår artikel om att seriekoppla eller parallellkoppla solpaneler förklarar vi hur strängarna byggs upp.

DC-brytaren och skydden på likströmssidan

DC-brytaren i en solcellsanläggning gör det möjligt att koppla bort panelerna från växelriktaren. Den gör däremot inte panelerna spänningslösa, eftersom panelerna ger spänning så länge det är ljust, även när brytaren är frånslagen. Enligt checklistan ska brytaren vara avsedd för likström. Den ska också ha rätt märkström och spänning, alltså klara den ström och spänning som strängarna ger. En del växelriktare har brytaren inbyggd. Då ska det ändå gå att koppla bort växelriktaren på annat sätt, till exempel med snabbkopplingsdonen. Det är ett moment för elektrikern, eftersom snabbkopplingsdonen inte kan bryta strömmen medan den går.

Har din anläggning DC-brytaren i en egen låda bör den sitta väderskyddat, så att vatten inte tränger in. Tillverkaren kan dessutom kräva ett membran som jämnar ut trycket i lådan och skydd mot direkt solljus.

Isolationsövervakningen på likströmssidan larmar om isoleringen runt en kabel eller panel blir skadad. Elinstallationsreglerna, den svenska standarden för elinstallationer, kräver att den finns. Larmet syns på växelriktaren, så det är bra att se över larmen regelbundet.

Strängsäkringar och överspänningsskydd finns i en del solcellsanläggningar. En strängsäkring är en säkring på en sträng av paneler. Ett överspänningsskydd skyddar utrustningen mot spänningstoppar. Om din anläggning behöver överspänningsskydd ska installatören bedöma enligt elinstallationsreglerna. Den bedömningen ingår i Energimyndighetens avtalsmall, så fråga gärna vad den landade i.

Brytare och säkringar på växelströmssidan

AC-brytaren i en solcellsanläggning kopplar bort växelriktaren från husets elnät. Enligt checklistan ska den vara låsbar eller på annat sätt skyddad mot att någon slår om den av misstag. Varje växelriktares kabel ska ha ett överströmsskydd i rätt storlek, i form av en säkring i elcentralen. Solcellsanläggningen ska också ha en huvudbrytare för hela anläggningen. Dessutom ska nätbolaget kunna komma åt en brytare som är märkt Elkopplare för produktionsanläggning.

Elkopplaren gör att nätbolaget kan koppla bort solcellerna från elnätet. I vår artikel om att bli mikroproducent går vi igenom vad nätbolaget gör från anmälan till anslutning.

Husets huvudcentral är den elcentral där huvudsäkringarna sitter. Enligt checklistan ska den klara både husets och solcellernas ström.

Om din solcellsanläggning behöver en jordfelsbrytare beror på hur den är byggd. Krävs en ska den enligt checklistan vara av typ B. Uttag som matas från solcellsanläggningens egen elcentral på växelströmssidan, om anläggningen har en sådan, kan också kräva en jordfelsbrytare som tilläggsskydd. Fråga installatören om anläggningen har en jordfelsbrytare och vilken typ den är.

Krav på installationen och skyltningen

Elinstallationen av solceller ska göras av ett elinstallationsföretag, på både likströms- och växelströmssidan. Det gäller också all kabelförläggning. Det är inte heller tillåtet att mata in el från solceller via en stickpropp i ett vägguttag. I vår artikel om att montera solceller själv förklarar vi var gränsen går för det du får göra.

Elinstallationsföretaget ska vara registrerat för verksamhetstypen Elproduktionsanläggningar. Som köpare är du skyldig att kontrollera att företaget får göra arbetet. Det kan du göra i Elsäkerhetsverkets e-tjänst Kolla elföretaget. Köper solcellsbolaget in elarbetet av ett annat företag behöver solcellsbolaget inte finnas i registret. Sök då på företaget som gör själva elarbetet.

Elföretaget är skyldigt att följa tillverkarnas installationsanvisningar. Innan anläggningen tas i bruk ska elföretaget kontrollera den. Har ingen kontroll gjorts ska du inte tillåta att anläggningen tas i bruk.

Märkning och skyltning hör också till elföretagets arbete. Företaget ska förse anläggningen med den dokumentation, märkning och skyltning som behövs. Elanläggningen i ditt hus kan få spänning både från elnätet och från solcellerna. Därför ska anläggningen ha varningsskyltar för bakmatning, alltså att delar av den kan vara spänningssatta från solcellerna fast nätet är bortkopplat. Skyltningen behövs för att räddningstjänsten ska kunna arbeta säkert vid en brand. Som ägare ansvarar du för att den finns kvar.

Enligt checklistan ska varningsskyltarna för bakmatning sitta vid den elcentral som solcellerna kopplas in i, som kallas anslutningscentral, och vid den punkt där huset ansluts till elnätet. Även mätarskåpet ska ha en skylt som visar var elnätet och solcellerna ska kopplas bort. Det är därför du kan se en varningsskylt på mätarskåpet. Likströmsdelar som inte kan kopplas bort ska också ha varningsskyltar. Ett elschema över hela anläggningen ska dessutom sitta uppe vid solcellsanläggningens egen elcentral, om den har en sådan.

Vad som orsakar bränder

DC-brytare och kontaktdon på likströmssidan är kända brandkällor i solcellsanläggningar. Under 2025 var elcentraler ändå den vanligaste orsaken till bränder och tillbud, enligt Elsäkerhetsverket, medan DC-brytarna minskade kraftigt och växelriktare och kontaktdon ökade. Uppdelningen är osäker, eftersom den bygger på räddningstjänstens rapporter och inte på brandutredningar. Totalt sjönk antalet händelser från 55 under 2024 till 27 under 2025.

Var DC-brytaren sitter och hur den sköts har betydelse för brandrisken. Elsäkerhetsverket skriver att takplacerade DC-brytare har varit den vanligaste brandorsaken i Australien. Orsakerna var bland annat tillverkningsfel, att brytarna inte motionerades, direkt solljus och vatten som trängde in. Att motionera en brytare betyder att slå av och på den. Fråga installatören redan i offertskedet var DC-brytaren ska sitta och hur den skyddas mot väder och sol. I vår artikel om brandrisk med solceller visar vi hur stor risken är och vilka motåtgärder som är belagda.

Vad du själv kan kontrollera

Som ägare av en solcellsanläggning ska du fortlöpande kontrollera att den är säker. Kontrollerna gör du med ögonen, utan att öppna eller koppla isär något. Det som sitter på taket kontrollerar du från marken, där en översiktlig kontroll oftast räcker. Det enda du gör med händerna är att motionera DC-brytaren, om tillverkarens anvisning kräver det, och en eventuell jordfelsbrytare.

Elsäkerhetsverket råder dig också att kontrollera att du har fått bruks- och säkerhetsanvisningar för alla CE-märkta delar i solcellsanläggningen.

Djupare kontroller av solcellsanläggningen bör enligt Elsäkerhetsverket göras av ett elinstallationsföretag. Det gäller till exempel att mäta kontaktdonens temperatur med värmekamera och att kontrollera brytarna. I vår artikel om underhåll av solceller visar vi hur den årliga kontrollen går till.

Hur kablarna dras, var DC-brytaren placeras och hur kontaktdonen kopplas bestäms av installatörens elektriker. Därför granskar vi på Nordsolen installatörerna innan de blir erbjudna att kontakta dig, bland annat registreringen hos Elsäkerhetsverket, ekonomin i senaste bokslutet och vilka garantier och serviceåtaganden de har. Offerterna är kostnadsfria och du väljer fritt. Här kan du jämföra offerter på solceller.

Källor

• Elsäkerhetsverket, Installera din solcellsanläggning, hämtad 2026-11-05
• Elsäkerhetsverket, Installera solceller – vad gäller?, hämtad 2026-11-05
• Elsäkerhetsverket, Planera din solcellsanläggning, hämtad 2026-11-05
• Elsäkerhetsverket, Kontrollera och underhåll din solcellsanläggning, hämtad 2026-11-05
• Elsäkerhetsverket, Underhåll och kontroll av solceller, hämtad 2026-11-05
• Elsäkerhetsverket, Antalet elrelaterade bränder i solcellsanläggningar minskade kraftigt 2025, hämtad 2026-11-05
• Elsäkerhetsverket, ELSÄK-FS 2022:1 om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda, hämtad 2026-11-05
• Elsäkerhetsverket, ELSÄK-FS 2022:2 om skyltning, hämtad 2026-11-05
• Energimyndigheten, Det här ingår i en solcellsanläggning, hämtad 2026-11-05
• Energimyndigheten, Hjälp inför förfrågan till leverantör, hämtad 2026-11-05
• Energimyndigheten, Drift och underhåll av din solcellsanläggning, hämtad 2026-11-05
• Energimyndigheten, Batterier kopplat till solceller, hämtad 2026-11-05
• Energimyndigheten, Bilaga 1B Uppdragets omfattning och utförande, hämtad 2026-11-05
• Energimyndigheten, Checklista Slutbesiktning, hämtad 2026-11-05