Skillnaden mellan monokristallina och polykristallina solceller

Monokristallina solceller är gjorda av kisel i en enda kristall, medan polykristallina består av många stora kristaller som stelnat i ett block. Mono ger högre verkningsgrad eftersom gränserna mellan kristallerna i poly ger förluster. Frågan är i praktiken avgjord, eftersom nästan 98 procent av världens solcellstillverkning 2025 var monokristallin enligt Fraunhofer ISE och ingen var polykristallin. Det som skiljer paneler åt i dag är cellteknik, garantier och installation. Här går vi igenom skillnaden och vad den betyder när du köper solceller.

Snabbsvar

• Monokristallina solceller görs av en enda kiselkristall och polykristallina av ett gjutet block med många stora kristaller.
• Monokristallina solceller har högre verkningsgrad, eftersom gränserna mellan kristallerna i polykristallina celler ger förluster.
• I dag skiljer sig panelerna åt i cellteknik, garantier och installation, inte i kristalltyp.
• Polykristallina paneler som redan sitter på ett tak fungerar och behöver inte bytas av det skälet.

Hur monokristallina och polykristallina solceller skiljer sig

Monokristallina och polykristallina solceller är båda gjorda av kisel, men kislet har stelnat på olika sätt. Vid tillverkning av mono dras en liten kristall långsamt upp ur smält kisel, så att en stor cylinder av en enda kristall växer fram. Vid tillverkning av poly får smält kisel istället stelna underifrån i en form, så att ett block med många stora kristaller bildas. Båda blocken sågas sedan i tunna skivor som blir solceller.

Verkningsgraden skiljer sig eftersom poly har gränser mellan kristallerna. Enligt läroresursen PVEducation ger gränserna förluster av laddning i cellen. Materialet i poly håller dessutom lägre kvalitet än en enda kristall. Poly var å andra sidan enklare och billigare att tillverka. Det är en förklaring till att poly länge var vanligt. Energimyndighetens spann på runt 15 till 22 procent för mono ligger under dagens nivå, som tabellen visar. I vår artikel om verkningsgrad för solceller förklarar vi vad talet betyder.

Varför monokristallina solceller tagit över helt

Så sent som 2018 var polykristallina solceller den största typen i världen, enligt IEA PVPS, ett internationellt forskningssamarbete om solceller. Därefter föll andelen snabbt, eftersom efterfrågan på paneler med högre verkningsgrad ökade och tillverkarna gick över till monokristallint kisel. Diagrammet nedan visar hur fort det gick.

Samma utveckling syntes i Sverige, där forskningsinstitutet RISE redan 2021 skrev i en testrapport för Energimyndigheten att nästan inga polykristallina paneler längre såldes. Polykristallina paneler finns däremot kvar i många befintliga anläggningar, påpekar IEA PVPS. Köper du ett hus med äldre solceller eller tittar på begagnade paneler kan de alltså vara polykristallina. I vår artikel om begagnade solpaneler går vi igenom vad du ska kontrollera.

Vilka celltyper som finns inom monokristallina solceller

När alla paneler du får erbjudna är monokristallina är det celltekniken som skiljer dem åt. Med cellteknik menas hur cellens skikt och elektriska kontakter är uppbyggda. Den vanligaste tekniken var länge PERC, men 2024 tog TOPCon över. ITRPV och IEA PVPS anger att TOPCon stod för cirka 75 procent av marknaden 2025 och PERC för cirka 14 procent. Resten delades av heterojunction och back contact, där kontakterna sitter på cellens baksida.

Celltekniken påverkar hur hög verkningsgrad panelen får. Enligt ITRPV hade paneler med TOPCon och heterojunction en verkningsgrad på 23,5 procent 2025 och paneler med PERC 21,7 procent. Skillnaden mellan teknikerna är alltså bara ett par procentenheter.

Vad skillnaden betyder när du köper solceller

Köper du solceller i dag behöver du inte välja mellan mono och poly. Panelerna du får erbjudna är i praktiken alltid monokristallina. ITRPV ser i princip ingen prisskillnad längre mellan olika celltekniker, till exempel PERC och TOPCon. En vanlig solpanel kostade typiskt 2,5 kronor per watt exklusive moms för slutkunden i Sverige 2024 enligt IEA PVPS. Räknat på samma tal står panelerna för cirka 15 till 20 procent av vad en färdig anläggning kostar. Resten är arbete, montage, växelriktare och det som ingår i övrigt. I vår guide till vad solceller kostar går vi igenom vad som påverkar priset.

Effekt är hur mycket el panelerna som mest kan ge i ett visst ögonblick och mäts i kilowatt (kW). Verkningsgraden avgör hur mycket effekt som får plats på taket, inte hur mycket el varje kW ger. Har du ett stort tak spelar det därför liten roll om panelen har 22 eller 24 procent verkningsgrad. Har du ett litet tak kan en panel med högre verkningsgrad ge plats för fler kW. Garantierna som följer med panelen är lika viktiga att jämföra. I vår artikel om hur du väljer solpaneler till villan går vi igenom vad du jämför mellan paneler. I vår artikel om garantier på solceller förklarar vi vad produktgarantin och effektgarantin lovar.

Polykristallina paneler som redan sitter på taket fungerar och behöver inte bytas för att de är polykristallina. I vår artikel om solcellers livslängd visar vi hur länge panelerna brukar hålla.

Energiåterbetalningstiden är den tid det tar för en solcellsanläggning att producera lika mycket energi som gick åt för att tillverka den. I Sverige tar det ungefär två till tre år enligt Energimyndigheten, räknat på tillverkning, transport och drift. IEA PVPS räknar med cirka ett år för en villaanläggning i Europa med monokristallina paneler, men bara på energin från icke förnybara källor. Därför skiljer sig de två talen. I vår artikel om solcellers miljöpåverkan och återvinning visar vi hur panelerna återvinns när de har tjänat ut.

Installationen avgör till stor del hur bra anläggningen blir. Be därför installatören skriva panelens fabrikat, modell, effekt och garantier i offerten, så att offerterna går att jämföra på samma underlag. Vi på Nordsolen granskar installatörerna innan de blir erbjudna att kontakta dig, bland annat registreringen hos Elsäkerhetsverket, F-skatten och vilka garantier och serviceåtaganden de lämnar. Tjänsten är kostnadsfri och utan bindning. Här kan du jämföra offerter på solceller.

Källor

• Energimyndigheten, Det här ingår i en solcellsanläggning (Solelportalen), om celltyper, utseende och verkningsgrad, hämtad 2026-11-05
• Fraunhofer ISE, Photovoltaics Report, juli 2026, om produktion, verkningsgrad och rekord, hämtad 2026-11-05
• VDMA, International Technology Roadmap for Photovoltaic (ITRPV), 17:e utgåvan juni 2026, om tillverkning, celltekniker, verkningsgrad och pris, hämtad 2026-11-05
• IEA PVPS, Trends in Photovoltaic Applications 2026, om celltekniker och befintliga anläggningar, hämtad 2026-11-05
• IEA PVPS, Trends in Photovoltaic Applications 2021, om polykristallina cellers andel 2018 till 2020 och omställningen till mono, hämtad 2026-11-05
• IEA PVPS, Trends in Photovoltaic Applications 2022, om polykristallina cellers andel 2021, hämtad 2026-11-05
• IEA PVPS Task 12, Environmental Life Cycle Assessment of Electricity from PV Systems, 2023 data update (2024), om energiåterbetalningstid, hämtad 2026-11-05
• Energimyndigheten, Solcellers miljöpåverkan och återvinning (senast uppdaterad 2024-05-20), om energiåterbetalningstid i Sverige, hämtad 2026-11-05
• IEA PVPS, National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2024, om panelpris, hämtad 2026-11-05
• U.S. Department of Energy, Solar Photovoltaic Manufacturing Basics, om tillverkningen, hämtad 2026-11-05
• PVEducation, Multi Crystalline Silicon, om korngränser, hämtad 2026-11-05
• RISE, Provning av solelsystem för villor, slutrapport 2021, om marknaden i Sverige och värmeförluster, hämtad 2026-11-05